Sjätte och Sjunde Moseboken

I Dolda faktas första avsnitt om Sjätte och Sjunde Mosebok, så pratar vi bland annat om ett ruggigt svartkonstrelaterat mordfall, hur man får en höna att värpa sig till döds samt hänger ut svenska präster som studerat vid svartkonstskolan i Wittenberg.

Sjätte och Sjunde Mosebok är en samling texter som sägs härstamma från Moses och uteslutits ur Bibeln på grund av dess magiska natur. De innehåller olika besvärjelser och har ofta förknippats med mörk magi och ockultism.

Svartkonstböcker och trolldom i Sverige och Europa

Fritz Angersteins olyckliga liv som kulminerade i ett fasansfullt massmord på åtta personer (och en hund), och som enligt vissa utfördes inspirerad av svartkonst och den så kallade Sjätte och Sjunde Mosebok, kan man läsa mer om här:

Helmuth Lethen – Cool Conduct: The Culture of Distance in Weimar Germany

https://en.wikipedia.org/wiki/Fritz_Angerstein

Sålunda avslöjades vid en process hösten 1924 mot en köpman Angerstein, som mördat 8 personer, att han jämte spiritistisk litteratur även hade 6 och 7 Mosebok i sitt bibliotek. I den senare fanns just ett recept på anskaffandet av en stor förmögenhet genom mord på 9 människor. A. hade tagit fasta på detta för att söka täcka ett underslev. Han dömdes till döden.

Citatet ovan om att Angerstein mördade hela sin familj m.fl. pga en ritual för att anskaffa sig rikedom nämns i boken Från silverfisken i Skaga till träguden i Silbojokk av Carl Edsman. Denna bok har även varit huvudkällan till detta avsnitt och finns tillgänglig i Pdf-format genom Språk och folklivsarkivet HÄR.

Boken är en samling av uppsatser i folkloristiska studier från mitten av 1900-talet skriven av Carl-Martin Edsman, präst och professor i religionshistoria vid Uppsala Universitet. Den innehåller en längre text om svartkonstböcker och framförallt om Sjätte och Sjunde Mosebok.

Edsman nämner även flera andra svartkonstböcker som omtalas i Sverige. Dessa fick man ofta genom ett förbund med djävulen, de gick inte att förstöra och användes till att utöva magi av olika former. Här är några exempel och namn på svartkonstböcker som florerat:

  • Vita jungfrun
  • Forntidens trolldom och signerier
  • Tusensköna
  • Hemligheternas bok
  • Örtagårdskransen
  • Den fundne bok
  • Cyprianus (samlingsnamn)
  • Ur Benekdiktinermunkdoktorns bok
  • Albertus Magnus Egyptiska hemligheter. Finns på engelska HÄR.
  • Magia naturalis, Innehållande Mångfaldige och säkra underrättelser om Hästars, Oxars, Kors .. skötsel och botande .. alla läkemedlen hämtas inom Landtmannens eget district; dessutom åtskilliga tilförlitliga och försökta konster och hushållsgrep. (Svensk version, finns på KB t.ex.)

Magia Naturalis finns i många versioner. Här är Johann Scheibles (också känd för att satt samman de första versionerna av Sjätte och Sjunde Mosebok) version från 1800-talet på tyska. Den innehåller många bilder på hemska demoner, ritualdiagram osv:

Här är Giambattista De La Portas utgåva från 1619 (på latin):

Magia Naturalis innehåller främst naturliga hjälpmedel för ett lantligt liv, t.ex. står det värpningen anses främjas av att hönsen ges ”småstötta harlortar med kli beblandadt till att äta.” En upprepad dosering sägs dock leda till att de värper sig till döds.

Denna sidas namn: Hemligkammaren kommer från ett vittnesmål om svartkonstböcker från ULMA. Här är det citatet i sin helhet (från Edsmans bok):

Jag har icke hört talas om, att det har funnits mer än fem Moseböcker, men däremot vet jag, att det funnits ’svartböcker’. Här i Latikberg fanns det för inte så länge sedan en sådan bok. Fadern till n’Axel Linnä hade en sån där bok. Han hade stulit den av en präst, där han varit dräng. … modern … brände upp den. Men n’Axel Linnä hade ändå läst så pass mycket, att han kunde lite mer än andra människor. Han kunde stä blod på långt avstånd. Han kunde också visa ut tjuvar och tillrättaskaffa bortstulna föremål, och allt hade han läst ur svartboken. En gubbe här i byn, som nu är död, sade att det fanns en bok, som hette ’vita jungfrun’. Men den boken var inte lätt att få tag på. Den, som kunde få tag på den, han skulle kunna behärska andarna. I ’hemligkammaren’ i Stockholm finns det många böcker. Den som hade kunnat komma dit och läsa alla böcker, som där finnas, han skulle nog ha blivit ’förvis’ på alla sätt. I hemligkammaren fanns särskilt en bok, som var mycket värdefull, nämligen ’rullboken’, som rullades upp på en käpp. Men det är ingen människa, som får komma till hemligkammaren.

(ULMA 4320, S. 5-8). 

Från ’Civitates Orbis Terrarum’.

Vi listar sedan olika svenska präster som sägs ha studerat svartkonst vid den mytiska Wittenbergskolan i Tyskland. Här är namnen på Wittenbergpräster eller innehavare av svartkonstböcker:

  • Kyrkoherden Malte Klow (död 1709) i Skurup (LUF 579:5).
  • Prosten Hans Öberg (1785-1852) i Gullarp (LUF 3367: 7).
  • Om en kyrkoherde i Örkened (östra Göinge) sägs det, att han tagit Holma Pers trollböcker i förvar (LUF 3497: 34 f.) Åtskilliga svartkonstböcker ska finnas inmurade i den 1788 byggda kyrkans nordvästra hörn (LUF 6240: 19).
  • I Blekinge berättas det om lundaprofessorn och prosten i Jämshög, Peter Estenberg (1686-1740), att han ägt en svartkonstbok (LUF 2762: 13; 2992: 21).
  • En sentida ämbetsbroder, som 1829-1831 tjänstgjorde som vicepastor i samma socken, G. S. Gahm (f. 1804) sägs ha mist sin skugga i den svarta skolan (LUF 2991: 22)

Några andra ställen som sägs varit lärosäten för magi:

  • De islamiska läroanstalterna i Toledo, Salamanca, Sevilla, Granada, Cordova under 1000-talet 
  • Salamanca, där djävulen var magilärare genom en marmorbild i en grotta. 
  • Olika ställen i medeltida Italien (oklart exakt vilka) där demoner undervisat i svartkonst och där magiska vigningar förekommit (enligt Benvenuto Cellini).
  • Venedig, där djävulen ska haft en lärostol.
  • Krakows universitet i Polen
  • Åbo, Toledo och Köln.

Olika ställen med trollbiblar och magiska böcker fastkedjade i väggar och tak:

  • Thomaskyrkan i Leipzig.
  • Det japanska palatset i Dresden.
  • Hubertusburg
  • Wittenberg
  • Rom
  • Carolina Rediviva-biblioteket i Uppsala där en bok ska ”sitta oppe under taket”.

Vi nämner även att Sven B Ek gav ut en bok som heter Tre svartkonstböcker 1964 som är rolig läsning om man vill fördjupa sig ännu mer. Den handlar om Eslövsorginalet Bengt Ahlström som sysslade med trolldom och vars böcker beskrivs i en PDF som tidigare, spännande nog, låg uppe på Eslövs hemsida. Nu finns den inte längre där, men man kan läsa den här.

Vill man veta mer om den här komplicerade traditionshistorian tipsar Edsman om W.-E. Peuckert Die Egyptischen Geheinmisse (1954), men den har visat sig svår att få tag på. Tips på hur man kan läsa den mottages med glädje.

I del 2 av Dolda Faktas serie om sjätte och sjunde Moseboken söker vi vidare i hur man vinner på lotto och botar tandvärk genom svartkonst. Vi åkallar även sinnessjukdom över alla våra kommande generationer, pratar om hur Sjätte och sjunde Moseboken kom till Jämtland och om den ockulta psykologen och demonjägarprästen Dr. Kurt Kochs kontroversiella teorier om hysteriska skymningstillstånd.

Moses magi, demonjägarpräster och fler magiska böcker

När Carl-Martin Edsman satt i Lunds folklivsarkiv 1941 mitt under kriget, ska han ha hittat ett ytterst rikt material, både i södra och norra Sverige, om Sjätte och Sjunde Moseböckerna. Det har talats om att Bibeln en gång varit dubbelt så stor som nu, att det funnits ibland ända upp till 10 delar som under historien gömts undan för vanligt folk då de innehållit svartkonst.

Boken finns nu ihopsamlad och översatt till engelska av Joseph H. Peterson (som vi talar mer om i tredje avsnittet). HÄR kan man läsa den, och boken finns även i fler olika versioner på archive.org. Här är en annan amerikansk version:

Moses kraftmätning med de egyptiska magikerna hittar man i Andra Moseboken som finns online HÄR.

Vi talar om generalkonsuln, antikvitetssamlaren och stordonatorn Jean d’Anastasy, som år 1830 i Alexandria ska ha förvärvat en grekiskspråkig papyrusbok, som av skriften att döma, tillkommit omkring år 300 e. kr. Om dess ursprung och ålder tvistar dock de lärde. Många menar att den är mycket yngre. Jean d’Anastasy eller Giovanni Anastasi, var inte svensk som vi säger i avsnittet utan köpman och äventyrare med armeniskt ursprung som dock under en period arbetade på det svensk-norska konsulatet.

Exempel från Papyri Graecae Magicae från Universitetsbiblioteket i Heidelberg.

Boken han hittade stammade sannolikt från en grav i Thebe och skänktes av inköparen till riksmuseet för fornsaker i Leiden. Den är en del av den så kallade Grekiska magiska papyrusen, en samling magiska rituella och religiösa texter.

Papyri Graecae Magicae finns delvis tillgänglig online tex HÄR

Innehållet i denna ska överensstämma med vad som på 1800-talet gick under namnet Sjätte och Sjunde Mosebok men Moses dolda böcker nämns inte under medeltiden av auktoriteter på magiska texter som t.ex. Agrippa av Nettesheim eller Albertus Magnus. Inte heller i Dr. Johannes Hartliebs förteckning över magiska skrifter från 1456 nämns den. Dock kan man finna spår av dem i Kabbalan, vilket fått vissa att mena att delar av innehållet i den judiska mystiken bygger på ännu äldre ickejudiska källor.

År 1797 finns en annons i Allgemeiner literariescher Anzeiger där Sjätte och Sjunde Mosebok är till salu för 10 Reichshaler och omkring 1850 dyker flera nytryck upp. Kanske kändast är Stuttgartantivarien Johann Scheibles fyra olika utgåvor från 1849 som många av dagens upplagor bygger på. Man känner även till andra tyska förläggare som fram till 1950-talet tryckt om böckerna i skiftande versioner.

Vanligt är att det ingår lite allt möjligt under samlingsnamnet Sjätte och Sjunde Mosebok. T.ex. nämner vi Den eldsprutande draken (Le Veritable Dragon Rouge), som var en känd svartkonstbok på sin tid, men egentligen är en fransk 1700-talssmädeskrift mot vidskepelsen, som innehåller en parodi på en ritual för att frammana Lucifer. Den kan man läsa HÄR.

Från Tyskland har Sjätte och Sjunde Moseboken sedan vandrat till England, Estland, Lettland, Finland, Norge och Sverige. Även de tyska invandrarna i Amerika, framförallt i Pennsylvania ska ha haft den med sig, där den haft egna förläggare i Reading och i Philadephia

Edsman skriver att: Ledande på området är förläggaren H. Bartels i Neu-Weissensee invid Berlin och dennes Sechstes und siebentes Buch Moses oder das Buch der wahreu Praktik in der uralten göttlichen Magie, wie sie durch die heilige Cabbala und durch Elohym mitgetheilt worden ist, tryckt i Philadelphia. 

Ett exemplar av denna är utan tryckår, men med ett tryckt kabbalistiskt sigill och tre svarta lackstämplar, ska ha funnits på Carolina Rediviva (förvärvat 1911) men verkar tyvärr inte finnas kvar idag. Edsman skriver att det varit mycket vanligt att dessa exemplar stjäls eller försvinner.

Annons ur svensk tidning, från Från silverfisken i Skaga till träguden i Silbojokk.

I Sverige har man enligt Edsman i veckotidningar i början av 50-talet kunnat finna annonser om avskrifter av boken som man kunde köpa av en Jämtlandsfirma. Detta exemplar ska sedan bestått av 20 maskinskrivna A4-sidor med ett förord som lovade att sidorna står i verkligt samband med Sjätte och Sjunde Mosebok “som under åtskilliga århundraden tillkommit”. Författaren undrar hur detta hamnat i Jämtland och skriver och frågar hur det kom sig. Svaret var följande:

Till svar å Eder förfrågan ang. 6 & 7de Mosebok, får jag vördsamt meddela följande: Är 1913 återkom en svåger till mig från Amerika, och hade då en tysk bibel, som han fått av en predikant därstädes. Han fick dem då en studentska som översatte dessa böcker till svenska. Avskriften kom jag över vid auktionen efter honom som då avflyttade till Malmö. Det var år 1948. Vart bibeln sedan kom vet jag ej. Ävenså finns en avskrift till vid namn »Israeliternas Magi» en volym av 25 maskinskrivna folioarksidor, som handlar om Moses som gjorde så många underliga ting, ävenså många flera. Någon annan upplysning kan jag icke uppge.

Vi pratar även om att Edsman menar att det är tydligt att det försiggåtts en underjordisk trafik av svartkonstböcker även på det upplysta 1950-talet. T.ex. hade författaren hållit ett föredrag om böckerna och då träffat en etnolog från Norge som precis fått in ett ljudband med avläsning av Sjätte och Sjunde Mosebok som visade sig ordagrant stämma med den jämtländska versionen. Denna ska ha kommit från en same. Som bevis för denna trafik tar han även upp en förfrågning Radiotjänst fick av en programledare i programmet Lite av varje som i sin tur fått en fråga av en präst:

Frågeställaren har sett annonser med erbjudande av avskrifter av 6:e (möjligen även 7:e) Mosebok och undrar, vad detta kan vara för skrifter. Han förmodar att det är fråga om vidskepelse, som allmänheten borde upplysas om. Professor Riesenfeld har vänligen upplyst mig om den apokryfiska Moses-litteraturen, i antiken och på 1700-talet. Vad jag skulle vilja be Dig om vore några ord angående de nu aktuella Moseböckerna, en sammanfattning av vad de innehåller — gärna något drastiskt exempel — och en formulering av hur dessa skrifter bör avfärdas, såsom rent nonsens, vidskepelse eller dylikt . . .

Ingenstans verkar Sjätte och Sjunde Mosebok varit så populär som i Tyskland, vilket sedan utnyttjats av smarta förläggare, som tryckt om den gamla svartkonstlitteratttren med lockande och mystiska omslag: svarta eller vita dödskallar, kors och sigill ingår i utstyrseln. Reklamen slår på liknande strängar i de annonser som figurerar i de mest skiftande tidningar och tidskrifter: ”har varit förbjuden”, ”beslagtagen och frigiven av riksåklagaren”. Edsman skrev att i Tyskland har man i våra dagar årligen producerat 100 000-tals exemplar av sådana svartkonstböcker.

Vi tar upp Dr. Kurt E. Koch, teolog, författare och demonjägare, som forskade om Sjätte och Sjunde Mosebok och framförallt om själavård och ockultism. Koch hade alltså den minst sagt kontroversiella teorin att sinnessjukdom och ockultism hänger tätt samman, att människor som lider av psykisk sjukdom eller depression ägnat sig åt svartkonst. Han har genom sina 15 år som präst fått skakande inblickar i detta och kritiskt prövat 600 fall där han valt ut 120 som han granskat mer noga ur medicinska, psykologiska och parapsykologiska vinklar. Genom detta menar han att han kunnat fastställa äkta fall av besatthet, och inte bara det, han har också märkt hur Sjätte och Sjunde Mosebok gång på gång kommer in i bilden och funnits bland personerna han undersöker. Om inte direkt så hos förfäder till de han forskat på.

Denna bok av Koch heter Seelsorge und Okkultismus, 1953. Den går att läsa på tyska HÄR. Han har även skrivit en speciell skrift om Sjätte och Sjunde Mosebok som vi tyvärr inte har hittat. Kanske eftersom han använde sig av mängder av pseudonymer som t.ex.: Klaus Becker, Carol Córnea, Peter Cardo, Kazimierz Kucharski, Marc Marot, René Monod.

Tydligen ska det mellan 1952 och 1953 i Västtyskland ha ägt rum 135 rättegångar med häxtro som tema, där Sjätte och Sjunde Mosebok varit inblandade. (Källa: En tysk tidningsnotis från 1954 (Abendpost, Wochenende, 10./ 11. April 1954) som hänvisning till Kruses dokumentdossier från 1952/53.)

I december 1956 dömdes Moseböckernas förläggare till höga bötesstraff och fängelse för bedrägeri, uppvigling till straffbara handlingar och överträdelser av lagen om skyddsåtgärder mot könssjukdomar. Detta på grund av tex ett recept mot syfilis där man skulle begrava sig själv upp till huvudet i hästavföring. Samtidigt beslagtogs böckerna jämte tryckplåtarna. Själva hade de tänkt att ingen skulle vara så dum att de prövade detta, och även lagt in en varning att om du är sjuk bör du uppsöka vård.

Vid andra rättegången 1957 blev förläggarna frikända. Förklaringen var att det inte räknas som djurplågeri, eller är nog för straff att förordna att:

  • Slita sönder en levande groda
  • Steka en mullvad levande som recept mot epilepsi
  • Stympa katter
  • Bryta ut tänderna på levande möss
  • Dricka en levande bränd grodas aska blandat med snaps mot baksmälla.

”Och därmed torde 6 och 7 Mosebok tillräckligt påtagligt ha lyfts ut ur »fantasiens skumma valv och den mer eller mindre fromma vidskepelsens gömda skattkammare». Även som historisk realitet hör den ingalunda hemma enbart i ett kuriosakabinett”, avslutar Edsman. Här hade han dock fel vilket visar sig i vårt tredje avsnitt.

I tredje delen om sjätte och sjunde Moseboken läser vi en tråd på Flashback om “svarta bibeln“, söker utövare av rituell magi i Sverige, undersöker det amerikanska salomonska magi-communityt och letar spåren efter Sjätte och sjunde Moseboken på internet och darknet. Vi berättar även hur man ska klä sig för att lura andarna att man är Kung Salomon plus alldeles för mycket mer.

Sjätte och Sjunde Mosebok idag och på Internet

Tråden om Svarta bibelnFlashback finns HÄR

Några exempel på de olika versionerna av boken och vad den innehåller som nämns i tråden:

  • Mose ande- och trolldomslära : ur de magiska sjätte och sjunde böckerna, (1972) Topelius förlag, Helsingfors.
  • ”Jag har nån svart liten pocket-akti grejj. Den e tryckt rätt tidigt har jag för mig …60 kanske, fick den av farsan som sa att den kallades den 13 mose-boken. Jag har inte sett den på ett tag , ska leta lite i morrn o kolla upp mer. Kommer ihåg att den va tryckt i Uppsala eller om han bara köpte den där på ett antikvariat”
  • Den Svarta Bibeln. Sjätte och sjunde Mose-Böckerna eller m.a.o. Mose trolldoms och andelära samt förklaringar till de underverk som de gamla och kloka hebreerna gjorde. Översatta från Mose-böckerna samt Cabbala och Talmud-böckerna till mänsklighetens gagn. Rikligt illustrerad. T:MI Verona, Åbo 1972. 141 sidor.”
  • ”6:e o 7:e mosebok är på 59 sid inkl försättsblad. Hela den lilla boken 12x17cm är på totalt 100 sidor, varav den andra halvan beskriver de 12 sibyllornas spådommar. Boken är inbunden med halvhårda pärmar.”
  • ”Jag har denna bok framför mig just nu. Den har mjuka, svarta, pärmar och dålig bindning för flera sidor är lösa. Här kan man läsa många besvärjelser och hur man ska rita sina pentagram och magiska cirklar. En ren instruktionsbok för att framkalla underverk och förbannelser. Boken är på svenska men alla besvärjelser finns även på hebreiska. Ruggig läsning…”.
Åbo-versionen från 1972.

Sjätte och Sjunde Mosebok finns idag tillgängliga online tack vare Joseph Peterson. Peterson är en kännare av magiska böcker, kunnig i flera klassiska språk och dialekter, och editerade och gav ut den första gången 2008. Här finns hans version:

http://www.esotericarchives.com/moses/67moses.htm

På sin twitter beskriver han sig som: Writer, esoteric scholar, chemical engineer, follower of the path of Asha. Han är även upphovsman till de två sidorna på nätet som är ledande på att samla gamla esoteriska och magiska texter:

http://www.esotericarchives.com/

www,griomoire.org

I detta avsnitt går vi igenom flera gamla grimoirer (böcker med magiska instruktioner) och magiska böcker, och många av dessa kan man hitta genom ovanstående sidor. I vår genomgång tar vi upp t.ex:

  • Lesser Key Of Solomon. En handbok i demonologi ihopsamlad under 1700-talet. Den är även känd under namnet Lemegeton och innehåller flera böcker, exempelvis Ars Goetia som i sin tur innehåller namnet på 72 demoner, deras olika hierarkier och hur man kan använda sig av dem, samt skydda sig från dem.
  • Key of Solomon som sägs härstamma från Salomo själv och tros vara skriven under rennässansen. Finns i British Museum ihop med många andra magiska skrifter.
  • Testament of Solomon som sägs vara skriven under första årtusendet efter kristus. Beskrivningar hur Kung Salomo byggde sitt tempel genom en magisk ring med vilken han fick makt över demoner. Innehåller även beskrivning av demonen som ger en ont i halsen mfl.
  • Grimorium verum skriven på 1700-talet tror man. Svartkonst och demoner, populär hos gother och satanister.
  • Clavis inferna (The key of hell) som sägs komma från Wittenberg-skolan. Hjälper en att öppna helvetets portar, bli förbannad för evigt osv.

Avsnittet av podcasten Glitch Bottle där han intervjuas om sin dualistiska världsbild där goda och onda makter existerar på andra verklighetsplan, samt hur det går till när han åker runt i världen och får tillgång till alla de här texterna hittar man här:

Denna pod intervjuar även många andra i det amerikanska magi-communityt. Är man nyfiken på alla dessa, främst män, som bygger besvärjelserum i sina källare, där de sedan kommunicerar med änglar genom Solomansk magi så är denna pod ett bra ställe att börja.

Magikern Frater Ashen Chassans blogg om t.ex. svårigheterna i att kombinera familjeliv och att vara Solomonsk magiker, går att läsa HÄR. Den innehåller spännande skildringar av hur en magiker flyttstädar, både i vår materiella verklighet och på astralplanet.

Vi nämner också magikern Aaron Leitch som t.ex. låter sina barn tillverka magisk tråd åt honom, som han sedan säljer i sin webbshop. Hans blogg finns HÄR.

Vi nämner podden Hermetic Hour av Poke Runyon, med aningen svårlyssnat ljud. Den kan man lyssna på HÄR. Det finns även mycket material på Youtube med honom. Här kan man lära sig om hans spännande liv:

Här är en film med otrolig grafik där Poke Runyon möjligtvis visar hur man tar kontakt med en 1000-årig ande eller demon:

https://www.youtube.com/watch?v=uEvfv2H00Jw

I sin inledning till Sjätte och Sjunde Mosebok skriver Joseph Peterson att de blivit viktiga i Amerikansk folkmagi, använts mycket av de holländska häxmästarna i Pennsylvania, men även bland Hoodoo-utövare, afroamerikanska Root workers och häxor av olika sorter. Den har även varit viktig för rastafaris och magiutövare i västafrika och obeah-utövare i Västindien. Gerald Gardner som grundade Wicca-rörelsen ska också ha ägt en upplaga från 1930.

The Maytals låt om Sjätte och sjunde Mosebok.

Vill man läsa mer om magin bland hoodoo-utövare, obeah och rastafaritron om förbundsarken i Etipoien kan man göra det här:

http://www.acobas.net/teaching/activities/rastafari/rastawebquest/origins.html

Jamaican folk medicine – Arvilla Payne Jackson & Mervyn C. Aleyne

Olika böcker Peterson nämner som källor till Sjätte och Sjunde Mosebok:

  • Den magiska texten Liber Tazielis som sägs vara skriven av, eller baserad på Moses magiska tradition. Den är i sin tur relaterad till:
  • Den kända hebreiska magiska texten Sefer Raziel Hamalach som tros ha samlats på 1200-talet, men återfinns i flera manuskript från 1500-talet och ska vara känd utanför judiska sammanhang redan i slutet av 1400-talet. Trithemius nämner den som källa i sin Steganographia och den var också mkt använd av Cornelius Agrippa i hans bok On Occult Philosophy.
  • Cairo Genizah som tydligen först nu börjat undersökas.
  • De grekiska magiska papyrus där vissa magiska texter sägs härröra från Moses, tex 8:e och 10:e Moseboken. 
  • Kabbalistiska texten Sepher Raziel från 1500-talet eller 1200-talet som sägs ha insamlats av självaste Solomon. Han ska ha samlat ihop innehåll från böcker av Adam, Hermes, Noak, Moses och många andra visa män. T.ex. boken gud sände Adam via ängeln Raziel om skapelsens mysterier m.m, boken gud gav Moses vid berget Sinai, Moses olika hemliga böcker m.m. 

Vi nämner begreppet Grimoir hopping som bara riktigt skickliga magiker kan bemästra. Det är alltså när man är så beläst i den magiska historien att man kan välja delar av alla möjliga böcker och sedan skapa ännu kraftigare trollformler.

Vi tar upp en tråd från forumet Häxorifokus/Övernaturligtifokus som hittas HÄR.

Exempel på magisk talisman.

Olika instruktioner för att använda Sjätte och Sjunde Mosebok eller Salomonsk magi:

  • Det är viktigt att använda sig av skyddscirklar för att stänga ute onda andar.
  • Att använda ett barn som medhjälpare är bra pga. deras rena sinne.
  • Ha ett bälte av lejonskinn för att lura andarna och demonerna att man är Kung Salomo.
  • Ha vita kläder samt en vit hatt med guds namn skrivet på, då får andarna respekt för en.
  • Gester används sällan i denna typ av magi till skillnad från i filmer och tv.
  • Det är mycket viktigt att tvätta händerna innan man utför magi.
  • Man ska ha sina magiska böcker på en höjd position och inte använda dem i ”orena” platser.
  • Ofta är det inte utskrivet att man måste rena texterna, utan detta ansågs förut som självklart. Detta innebar t.ex. att fasta och att avstå från sex eller undvika orena ting. Bön, studerande eller att göra goda gärningar är även viktigt.
  • Amulettens innehåll ska skrivas på ”virgin parchment”, helst av en person som är tränad i att skriva Toran med bläck på traditionellt papper. Rådjurspergament är bäst, och man ska ha kalkonfjäder till pennan. Det finns mängder av regler för hur bläcket ska vara, men viktigt är att det är rött.

Peterson varnar för olika engelska versioner. Den första engelska översättningen kom till i New York 1880, och har blivit återpublicerad flera gånger efter och har flera gånger misstolkats skriver Peterson. Symboler har ritats av dåligt och åt fel håll, passager censurerats. Wehman Brothers som publicerade en känd version på svart papper med vit text, som mycket väl kan ligga bakom dess onda rykte, tryckte  teckningarna spegelvänt.

Peterson nämner hur stor hjälp han haft av Yahoos sixth_and seventh_books_of_moses_group (LÄNK), och i det magiska communitit idag pratar de ofta om en stängd Facebookgrupp för Salomansk magi där de utbyter erfarenheter och tips på hur man bäst får kontakt med änglar och andar och demoner. Vissa källor menar också att farliga magiska texter florerar på Darknet.

Vi nämner ond magi-youtubern Mona Magick. Här kan man lyssna på henne och hennes kompis Sakaki 4:

Bonusmaterial

Ibland klipper vi bort saker för att avsnitten inte ska bli för långa. I förra avsnittet handlade en sådan del om alla olika tillfällen djävulen “kör runt” folk på ett hjul när de ska lära sig trolla. Här är lite olika vittnen av detta hjul från folklivsarkiv i Sverige:

Per Larsa i Göckgöl skall ha lärt sig konsten att trolla på Lyckenes hjul i Wittenberg. Det var ett stort hjul, som hin håle själv drog runt. Det skulle sätta sig 10 personer på hjulet, en av dessa skulle hin håle ha, de andra däremot som undgingo fan, reste från Wittenberg som utlärda trollgubbar. Hin håle sa, då hjulet gick runt: 10 ner och 9 opp (ULMA 2823:4: 16 f.).

En annan:

Per i Källsiiter kunde trolla. Han hade rest till en plats, där fan fanns och åkt på ett stort hjul. Det var 9 st. på hjulet och det gick runt. En av dem tog Guffar; de övriga fick en svartkonstbok, ur vilken de kunde lära sig trolldom.

Det här sägentemat är allmäneuropeiskt och kan spåras till 1500-talet. Kanske kändaste versionen återfinns i bröderna Grimms “Deutsche sagen” från 1816 som handlar om tolv fattiga landsknektar på vandring efter kriget i Ditmarser som möter en “gråkolt” (Antagligen någon klädd i grå kolt och inte en person tillhörande den mystisk-apokalyptiska sekten gråkoltarna verksamma i 1730-talets Stockholm.) Gråkolten har ett lyckohjul och den som sätter sig på detta sägs lär sig att spå och hitta skatter i jorden. Dock finns förstås en hake, nämligen att gråkolten fritt får välja en av landsknektarna att ta med sig. Detta går de med på och tar plats på ett stort hjul där de sitter med tre famnars mellanrum. De får inte titta på varandra och gråkolten vrider sedan med sina klövar runt hjulet tolv varv på tolv timmar. Under tiden ser knektarna ett slags speglande vatten under sig där de ser sig själva och andra människor. Ovanför dem hänger det eldtappar och genom dessa lågor för gråkolten bort en av knektarna medan de andra somnar. När de vaknar i det fria är gråkolten borta med deras vän och de har brända kläder och blir trots ryktet om framgång lika fattiga som förrut.

Sägnen kan även hittas utanför Tyskland. Det finns en fransk variant tryckt 1693 som handlar om att tolv nyanlända lärjungar i den hemliga skolan i “Vincester” får sätta sig på ett snurrande hjul. De som faller av tar djävulen, men de övriga får lära sig trollkonster. Det hela låter lite som ett slags djävulsk version av nollning men Carl Edsman kopplar även motivet till shamanerna bland de karibiska urinvånarna i holländska Guyana som gjorde extatiska himmelsfärder med hjälp av en snurrande stege eller plattform och undrar om sägnerna innehåller spår av gammal extas-teknik. Att man längesen snurrade runt tills man var så snurrig att man såg i syne känns förstås ganska rimligt. Idag kan man också hitta såkallade djävulshjul under Oktoberfest i Tyskland (var annars). Djävulshjul är också ett namn för 1800-talets animerade gif-apparat The Daedulum som skapades av matematikern William Horner och som kunde spela upp loopar av figurer som rörde sig i ett slags animeringshjul. Värt att nämna är att namnet anspelar på Daedalus, den skickliga hantverkaren i grekisk mytologi och hans otroligt verklighetstrogna Daidala-skulpturer. Han var även känd för “agalmata” som var detaljerade representationer av gudarna med öppna ögon och rörbara leder. Platon ska ha blivit jätteimponerad av realismen hos agalmata och MAGIN i förmågan att få döda objekt att vakna till liv, så som vanligt HÄNGER ALLT IHOP!

I SRA-vittnesmålsbiografin “Michelle Remembers” av Lawrence Pazder från 1980 (som vi kommer återkomma till i poden i framtiden), snurras den utsatte i ett hjul som del i en satanistisk offerritual. Sedan finns förstås livets eller ödets hjul, som i medeltida konst är en sinnebild för lyckans- och det mänskliga ödets eviga obeständighet. Kanske är det ett sådant bilden nedan (målad av Albertus Pictor på 1400-talet) föreställer, eller är historien mer komplicerad och döljer denna sägen och bildspråk också mörka hemligheter om svartkonst, demoner och evig förbannelse och plåga i helvetets svavelångor och pinande lågor med kopplingar till nöjesfält och samtidens fascination för rörlig bild i film och animation?! Ok, antagligen inte men ibland kan det vara givande att Rudbeckisera, så att säga “öppna tankens slussar“ för att nå insikt. Vet någon mer om hur det egentligen såg ut när djävulen snurrade folk på ett hjul och vad som hände med de som föll av mottags ivrigt information av Dolda fakta.